Jag var iväg på mötet med företagshälsan, jag ska även ta kontakt med min vårdcentral för att ta reda på om min trötthet inte beror på min fysiska hälsa.

Det där mötet tog kål på mig eftersom jag fick verkligen tänka efter och sätta ord på hur jag känner och inte känner. Det gick inte många minuter innan jag började gråta, vilket det känns som att jag gör jämt och för minsta lilla nuförtiden.

Vart har "jag" tagit vägen? Jag som alltid var den som var sprallig och glad, jag var inte rädd för att göra bort mig och jag skrattade mycket. Den "jag" är som bortblåst. Just nu är jag bara deprimerad och gråter mycket. Jag skrattar inte lika mycket och blir mest irriterad över småsaker.

Jag försöker att inte visa mitt barn hur jag mår och han kan få mig att le och skratta, men så fort han somnat så är det som att man släpper ur luften ur en ballong, jag blir deprimerad och känner att allt är tungt och meningslöst samtidigt som tårarna bränner bakom ögonlocken.

Det gör så ont att det ska behöva vara såhär, det gör så ont när jag vet att den där roliga, glada, spralliga, positiva "jag" borde finnas där men är borta.

Vart är jag?

/T

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Jag blir alldeles förvånad över hur vissa människor beter sig kring sina djur. Det skrivs på Facebook att man har fredagsmys med hunden, "chips och läsk till mig och godisben till," ja vad nu djuret heter eller "frukost med katten, kaffe till mig och...

Idag är det redan söndagen den 20de januari! Tiden den bara rinner iväg. Dagarna rullar på från morgon till kväll men vad gör jag egentligen? Om jag sätter mig ner och reflekterar över dessa dagar som gått sedan jag bloggade sist så har jag egentlige...

Jag vet inte vad som håller på att hända med mig men jag vet att det inte är bra iallafall. Klumpen i magen är där igen  och tankarna bara mal och mal och mal i huvudet på mig. Jag kan inte stänga av, det går bara inte! Det är lättare mitt på dagen...

Jag har i flera år kämpat med att gå ner i vikt och ibland har jag halvlyckats men jag har aldrig gått ner mer än 10 kg och när jag väl gått ner så händer något och jag går upp allt och lite till igen. Det är en evig kamp med mitt inre och jag skul...

Det känns som att något äter upp mig innefrån. Jag har en klump i magen och ett tryck över bröstet samtidigt så mal det förflutna i huvudet på mig om och om igen. Jag blir jagad och kan inte stanna då fångas jag, klumpen i magen bara växer! Varför kä...