Ska det behöva vara såhär i Sverige 2011? En person som står mig väldigt när har under lång tid blivit mycket illa behandlad av  arbetsförmedlingen.

Det är precis som att denna person har blivit arbetsförmedlingens hackkyckling.

Det sista nu som inträffade var att h*n placerades ut på en praktik med psykiskt funktionshindrade människor. (Det är inget fel med att vara psyiskt funktionshindrad för jag jobbar med det själv.) Arbetsförmedlingen ansåg att här får man iaf komma ut i det sociala men frågan är vart är den sociala biten när man inte ens kan kommunicera vettigt? Man är inte psykiskt funktionshindrad för att man är långtids arbetslös.

Denne personen tog upp detta med arbetsförmedlingen och talade om att där kommer man bara att må dåligt, där vill man inte tillbringa 40 timmar i veckan när det ändå inte ger något. Då funderar arbetsförmedlingen vad h*n har emot psykiskt förståndhandikappade.

Det slutade med att denna person inte ville göra detta utan hitta något annat, då sa arbetsförmedlingen nej och utförsäkrade denna person så att h*n inte får en krona på fickan. Hur nedtryckande är inte det? Höjer det en persons självkänsla? Nej det tror jag absolut inte att det gör, eller rättare sagt jag vet att det inte gör det eftersom jag ser hur dåligt denna person mår.

Ingen socialhjälp får h*n inte heller eftersom dom tycker att sambon kan försörja. Är det så det ska vara? Ska man bara bli kastad ut på gatan och inte ha en krona på fickan? Det är så det ser ut i Sverige 2011, så upptagna att skänka pengar till höger och vänster samt rädda alla världens personer utan dom som redan finns här och behöver hjälp!

/T

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Jag blir alldeles förvånad över hur vissa människor beter sig kring sina djur. Det skrivs på Facebook att man har fredagsmys med hunden, "chips och läsk till mig och godisben till," ja vad nu djuret heter eller "frukost med katten, kaffe till mig och...

Idag är det redan söndagen den 20de januari! Tiden den bara rinner iväg. Dagarna rullar på från morgon till kväll men vad gör jag egentligen? Om jag sätter mig ner och reflekterar över dessa dagar som gått sedan jag bloggade sist så har jag egentlige...

Jag vet inte vad som håller på att hända med mig men jag vet att det inte är bra iallafall. Klumpen i magen är där igen  och tankarna bara mal och mal och mal i huvudet på mig. Jag kan inte stänga av, det går bara inte! Det är lättare mitt på dagen...

Jag har i flera år kämpat med att gå ner i vikt och ibland har jag halvlyckats men jag har aldrig gått ner mer än 10 kg och när jag väl gått ner så händer något och jag går upp allt och lite till igen. Det är en evig kamp med mitt inre och jag skul...

Det känns som att något äter upp mig innefrån. Jag har en klump i magen och ett tryck över bröstet samtidigt så mal det förflutna i huvudet på mig om och om igen. Jag blir jagad och kan inte stanna då fångas jag, klumpen i magen bara växer! Varför kä...