Det är lite oroväckande att nu när jag håller på att berätta om hur mina år som tonåring såg ut så upptäcker jag att det är mycket jag inte minns, jag kan minnas små detaljer men inte placera in dom i rätt ordning eller hur saker och ting skedde.

Kan det bero på att det ofta förekom alkohol i dessa situationer eller har jag trängt undan minnen för att slippa minnas hur det verkligen var att leva i det?

Leva ett liv där jag saknade respekten för mig själv eller andra människor.

Det kan i vissa stunder göra ont när jag ser tillbaka på hur det var och när jag verkligen kanske måste tänka en extra gång för att minnas rätt samtidigt så tror jag att jag behöver göra det här - skriva ner det och få ur mig det.

/T

Jag tror att någonstans efter detta träffade jag en kille som jag kom att kalla min pojkvän.  Efter några veckor blev det en fest och alkohol kom in i bilden och jag fick lite uppärksamhet av en äldre kille, som egentligen bara var ute efter att hitta en tjej att sätta på eftersom jag inte var den enda han satte på den kvällen, ovetande om detta så tyckte jag nog egentligen att det var ganska skoj att få lite uppmärksamhet, bekräftelse kallas det.

Jag minns att detta kom fram på något sätt samma kväll och dom äldre killarna tyckte detta var ganska kul så dom började ropa högt "hon har legat med ......" och detta sårade den kille som då var min pojkvän. För mig var nog inte pojk- och flickväns grejen seriöst, visst tyckte jag om honom men jag vet inte hur seröst man ska ta ett förhållande i den åldern, hade kanske hunnit fylla 14. Sårade honom just förtillfället gjorde jag iaf.

Även om jag sårade en annan människa så slutade jag inte att söka bekräftelse (vilket jag inte insåg då att det var det jag gjorde) efter denna händelse.

/T