... i den här perioden av mitt liv där jag ville ha hjälp men jag visste inte hur jag skulle få den. Jag vågade inte vända mig till min mamma (pappa har jag aldrig haft vidre kontakt med) för vad skulle jag sagt? Mamma, jag har blivit stämplad som en hora för att jag haft sex till höger och vänster på helgerna.

Så istället för att prata med någon vuxen om det började jag skära mig på handlederna. Aldrig djupt för det vågade jag inte, men bara så att jag kände smärtan. Tyvärr så tror jag inte att det var någon som såg märkerna på armarna för jag dålde det i långärmade tröjor. Jag dolde mitt rop på hjälp.

Jag minns att ibland kände jag för att kanske någon gång skära till ordentligt, men det skulle göra så jävla ont så istället hittade jag några tabletter inne i vårt badrumskåp som jag plockade på mig. Jag tog några men jag vågade inte ta dom alla, jag var inte säker på om jag verkligen ville dö. Mina vänner fick reda på detta som tog med sig mig hem och ringde och talade om för min mamma vad som hänt.

Jag minns än i idag hur ledsen och orolig hon blev. Många kvällar satt hon uppe med tårar i ögonen och var orolig för att jag inte skulle komma hem hel. Jag minns också att jag försökte lugna henne och lovade att jag inte skulle göra om det, vilket jag också höll, men hon vet nog inte ens idag om att jag då skar mig på handlederna.

/T