Nu kunde jag inte leva såhär längre, jag måste få ett slut på mitt beteende. Men frågan var bara hur skulle jag kunna gå ut utanför dörren och visa mig stark?Hur skulle jag kunna klara av att visa mig bland folk?

Det visade sig att jag inte klarade av det, tack vare en underbar mamma(som långtifrån fick veta allt) och underbara släktingar på annan ort fick jag en möjlighet att ändra mitt liv.

Så efter 2 ganska struliga år flyttade jag vilket jag tror räddade mig. Såhär i efterhand ser jag det så, för vem vet vad jag hade tagit mig till om jag blivit kvar där just då?

Efter att jag bott på annan ort några veckor fick jag ett samtal av en vän som var väldigt fundersam eftersom ryktet hemma hade börjat gå, så ville hon se om det verkligen var sant. Ryktet som spred sig var att jag blivit gravid och flyttat till annan ort för att göra en abort utan att folk skulle få reda på det. Inte ett ord av det ryktet var sant men tydligen så var folk tvungna att spekulera och hitta på saker fast jag inte ens fanns i närheten.

Tyvärr fungerade det inte att bo så lång tid på annan ort, inte pga samma orsaker som hemma utan mer att jag inte kom överens med den jag bodde hos, men det halvåret jag bodde där förändrade mig en hel del som människa.

/T

 

T

13 januari 2011 22:33

Jag får tårar i ögonen när jag läser det som du har gått igenom men jag beundrar dej för att du var så stark trots att du var så ung. Förstår att det är jobbigt det som du skriver om men du har verkligen kunnat bryta ett negativt möbster så jag tycker att du ska vara supernöjd och stolt över dej själv.
Stor Kramiz T

http://ensammalejonmamman.bloggplatsen.se

T

14 januari 2011 01:01

Tack så hemskt mycket för beundran. Det värmer!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Jag blir alldeles förvånad över hur vissa människor beter sig kring sina djur. Det skrivs på Facebook att man har fredagsmys med hunden, "chips och läsk till mig och godisben till," ja vad nu djuret heter eller "frukost med katten, kaffe till mig och...

Idag är det redan söndagen den 20de januari! Tiden den bara rinner iväg. Dagarna rullar på från morgon till kväll men vad gör jag egentligen? Om jag sätter mig ner och reflekterar över dessa dagar som gått sedan jag bloggade sist så har jag egentlige...

Jag vet inte vad som håller på att hända med mig men jag vet att det inte är bra iallafall. Klumpen i magen är där igen  och tankarna bara mal och mal och mal i huvudet på mig. Jag kan inte stänga av, det går bara inte! Det är lättare mitt på dagen...

Jag har i flera år kämpat med att gå ner i vikt och ibland har jag halvlyckats men jag har aldrig gått ner mer än 10 kg och när jag väl gått ner så händer något och jag går upp allt och lite till igen. Det är en evig kamp med mitt inre och jag skul...

Det känns som att något äter upp mig innefrån. Jag har en klump i magen och ett tryck över bröstet samtidigt så mal det förflutna i huvudet på mig om och om igen. Jag blir jagad och kan inte stanna då fångas jag, klumpen i magen bara växer! Varför kä...