Just nu är jag bara så fruktansvärt förbannad! Jag känner hur jag kokar innombords över det jag fick veta igår.

Just för att det jag anklagades för kan lika gärna har avslöjats av personen själv i fråga som pratar vitt och brett om allt som görs och inte görs -så får JAG skiten för det när jag inte ens gjort något!

Jag undrar vad det är som gör att detta anknyts till just MIG när det finns fler kollegor på X antal arbetsplatser!

F*N vad arg jag är, arg och riktigt j*vla besviken!

Jag vet heller inte hur jag ska bli av med denna känsla eller dessa tankar, på något sätt måste jag kanske släppa och gå vidare och försöka tänka ut hur jag ska bemöta människor i framtiden då jag just nu känner att jag inte vet var folk i min närhet står. Än sålänge så är detta färskt för mig och förhoppningsvis kommer jag att gå stark ur detta med men tyvärr så är inte ensam stark i gruppsamanhang.

/  

Den här veckan har varit en otroligt jobbig vecka för mig. Många småsaker som påverkar mig men igår kändes det som att bägaren rann över.

Jag fick veta att några av mina kollegor tror saker om mig, ganska hemska saker anser jag, saker som sårar mig. Min reaktion blev att jag började gråta samtidigt som jag blev ganska upprörd. Just för att jag blev sårad, men det svaret jag fick var då : "Men sluta nu hur ska man någonsin kunna säga något till dig om du reagerar så. Du måste kunna ta sånna saker" 

Vem är det som bestämmer vad en människa ska kunna ta och inte ta? Vem är det som bestämmer hur vi ska reagera i olika situationer? Är vi inte olika individer med olika "ryggsäckar" och olika händelser i livet som kan påverka en reaktion just då?

Kanske jag överreagerade igår, men ändå inte för jag blev uppriktigt sagt ledsen och jag är fortfarande ledsen idag, men jag önskar att jag kunnat bli förbannad istället och ifrågasatt saker och inte börjat gråta.

Hur den än ligger till och hur jag än reagerade på situationen så gjorde jag det då, men har jag egentligen inte rätt att reagera på mitt sätt??

/T