Tanken i rubriken har slagit mig många gånger genom åren och nu är jag där igen, har man fler vänner om man har ett bra utseende? Ska jag vara ärlig så tror jag faktiskt att det är så iallafall i kvinnornas värld. Om man tittar på ett gäng tjejer som är någonstans tillsammans, var som helst så är det väldigt sällan någon i sällskapet är mindre vacker.

Jag tillhör nog den kategorin mindre vacker då jag inte är lång, smal, lagom perfekta bröst, det vackarste håret osv osv. Jag har nog alltid känt mig lite udda till mitt utseende än de runtomkring mig och jag har nog alltid varit steget bakom mina vänner när man träffat nya människor, för automatiskt har den man träffat dragits mer till den som ser bättre ut. Vad beror det på? Är man en bättre människa om man har ett bättre utseende? 

Det var en person som sa till mig en gång att det är bara fula människor som säger att det är insidan som är det viktigaste.  Jag har alltid varit en person som sagt och säger att det är insidan som är det viktigaste och det kanske betyder att jag är ful om nu denne personen hade rätt.

Det kanske är så att vi "fula" människor blivit bortglömda eller ikke sedda av personer med bra utseenden så därför ser vi bakom utseendet och letar efter vad som finns på insidan?

Idag är jag äldre och jag mår bra, trots att jag känner mig ensam ibland och jag tror inte(eller hoppas iallafall) att de i min ålder tänker på utseendet när man träffar nya människor. 

Dags för matmaskinen att ge lite mat ;) jag kommer att fortsätta detta inlägget senare.

/T